Dessee

Jag ligger vaken som vanligt. Bläddrar mellan kanalerna och fastnar på en dokumentär som handlar om en man i 50 års åldern vars ansikte äts upps av jättelika bölder. Folk fotar, viskar, ropar massor med ökennamn och pekar.

Då blir jag arg på mig själv då jag tänker på min vardag, hur jävla lätt jag har det egentligen.
Det där munsåret som nästan får en att stanna inne på en fredagskväll för att man känner sig äcklig. Den där finnen som är liiite för stor i pannan.
Fyfan vad pinsamt att man tänker så när man ser vilka svårigheter andra folk har, folk som måste operera om hela sitt ansikte till ett stort sår, för att överleva.


Mannen utan ansikte med sin syster