och bröstet är så öppet att du kan vidröra vid mitt hjärta
du går fram och tar i det, plockar ut det så försiktigt
jag tillåter dig att hålla det en stund
istället för att ge mig ditt hjärta, eller lägga tillbaka mitt lika försiktigt som du tog det
så slänger du ner det på marken
du sparkar, spottar och hugger knivar i det
och sen så går du din väg
Jag ligger på marken och ser på, sträcker mig fram till hjärat som knappt fungerar
stoppar in det igen, torkar bort tårarna och reser mig upp
Och hur är det man säger nu igen? Att bara tiden läker såren?
Kommentarer
och bröstet är så öppet att du kan vidröra vid mitt hjärta
du går fram och tar i det, plockar ut det så försiktigt
jag tillåter dig att hålla det en stund
istället för att ge mig ditt hjärta, eller lägga tillbaka mitt lika försiktigt som du tog det
så slänger du ner det på marken
du sparkar, spottar och hugger knivar i det
och sen så går du din väg
Jag ligger på marken och ser på, sträcker mig fram till hjärat som knappt fungerar
stoppar in det igen, torkar bort tårarna och reser mig upp
Och hur är det man säger nu igen? Att bara tiden läker såren?
Trackback
