Dessee

Du skrämmer mig, är du synsk eller vafan är det frågan om.. ?
Ni vet när man ska blunda och försöka sova, då alla tankar brukar komma fram. Ibland glada tankar, och ibland inte så glada.

Men iaf, vi ligger i sängen och säger godnatt, vänder oss om och ska sova. Jag ligger och tänker och blundar. Jag rör mig inte, jag ligger helt still. Omöjligt att han äns kan se att jag är vaken eftersom rummet är mörkt.
Men ändå frågar han mig, vad tänker du på? varför är du ledsen?
Inte en tår rinner från min kind, inte en min syns på mitt ansikte, och jag rör inte en fena. Men han ser att jag är ledsen och det händer varje gång jag är ledsen och jag driver inte. Det skrämmer mig något otroligt.

Men samma sak när jag är glad, hur glad som helst. Och tankarna flyger iväg för att jag är så glad. Men vi säger godnatt och det är samma sak här, helt omöjligt för honom att äns se mig. Och då kan han säga, det är roligt att se att du är så lycklig. Skit konstigt det där..

Men det är det jag uppskattar någonting otroligt, du ser verkligen det som ingen annan någonsin skulle se, inte äns min egen mamma